Morgontrötta

6.00 Frukost bestående av mjukismat.

6.30 Morgontoalett inne om man är liten och ute om man är 5 månader äldre.

6.45 Så mycket bus i hela huset och på kökstrappan så att Matte nästan blir galen.

7.35 Orkar vi inte mer och ligger och slappar i köket.
7.55 Har vi vilat färdigt och busar igen. =)

Mattes hjälpredor

Vi har hjälpt Matte att städa hennes garn. Hon hade massor av väskor och påsar på hela golvet och vi hjälpte till. Visserligen sa hon typ tusen gånger att hon inte behövde någon hjälp, men vi är ju bussiga killar. =)

Bäst på att hjälpa till var vi när hon hade öppnat alla plastlådor med garn. Sen råkade vi glömma bort att det var städning och det blev visst lite... hmm, någon sorts volleyboll.

Okej då!

Ja ja,jag erkänner - han är ganska gullig faktiskt. Lite efterhängsen kanske, men ganska kul att busa med. Matte säger att jag inte är så bra på att vara social med andra katter, men jag tycker att jag blir bättre och bättre. Okej, jag var kanske lite hårdhänt i början och han pep lite när vi brottades. Nu är det jag som får backa ibland när han använder sina små sylvassa tänder. Aj, vad ont det gör! Och han går ju aldrig, han springer hela tiden. Var får han all energi från?

Här har vi busat runt hela förmiddagen, varit utomhus på upptäcksfärd och jagat varandra så matskålarna flög all världens väg. Då såg Matte inte helt nöjd ut. Tihii! Vi ligger inte helt nära varandra här för jag vill ju inte att någon ska tro att jag börjar gilla den lilla apungen, men på nätterna när ingen ser makar jag mig nära så att han inte behöver frysa. Säg det inte till någon bara!

När Rossi tycker att vi har sovit färdigt blir man väckt av att han slickar på mig (om jag har tur) eller av små tjuvnyp. Att han orkar! Då låtsas jag att jag blir jättearg och slänger mig över honom och sen är det full fart igen. =)

 Visst är han söt?

Nyinflyttad

Igår städade Matte vid min matplats och plötsligt stod där en massa skålar. Jag var kanske lite trög av värmen, men jag fattade verkligen ingenting.

Sen for hon och Lillmatte iväg och var borta i nästan en timme och så dök de plötsligt upp igen. Då kom jag ihåg, vi skulle ju få en kattunge. Vad var det nu han hette... Jo nu vet jag, Rozzi.

Eftersom jag inte är värdens kaxigaste och man kan ju aldrig veta vad som finns i transportburar så tog jag det lite försiktigt. Nosade lite på buren och kollade läget.

Efter en stund öppnade Matte dörren  och den lille krabaten kom ut. En liten, oförskämt orädd och kaxig sak. Han till och med morrade åt mig när jag skulle skrämmas lite. Eftersom jag är lite osäker var det nog jag som blev räddast, men säg det inte till honom. Han kan gott få tro att jag är världens tuffaste. =)

Förutom baktassarna och min vänstra överläpp är vi väääldigt lika så vi kan nog lura Matte när han har vuxit till sig lite. Om några dagar ska jag kanske låta honom komma nära...